Aruba, Jamaica, oh I wanna take ya. Bermuda, Bahama come on pretty mama…

Standard

Här har jag varit ikväll. Helt ok tycker jag. Förlåt mig Aruba för att jag gnällde som en poet. För visst gav jag en rätt målande bild av Asien igår? Jag trodde ju att Aruba matmässigt skulle innebära all inclusive buffé anpassad för en amerikansk tjockisfamilj som överdoserar på det mesta. Klart jag fattar att det måste finnas recept som har ärvts i generationer, långt innan the Johnsons satte sin fot på ön. Gissa om jag blev både glad och förvånad när jag hittade en superschysst soppa med tillhörande bröd (hade sett stuvad get framför mig). Dessutom en soppa som ligger lite i tiden, säsongsmässigt alltså. Vet inte om pumpa annars någonsin har legat i tiden. Jag hittade ett recept på Sopi di Pampuna (pumpasoppa) och Pan Bati (bröd). Perfekt!

Eftersom det är säsong för pumpa så var det ju bara att stega in i affären och köpa det. Trodde jag. De som fanns var antingen stora nog att mätta ett hip hop-kollektiv (vi är två i vår familj) eller små, helt perfekta, men oätliga. Varför sälja oätlig mat? Dessvärre så stod inte det någonstans, så jag tycker synd om den som kanske köpte en sådan och gjorde middag på den, kanske en god soppa. Kanske det blev den sista middagen. Någonsin. Fast den var väl inte gifitg kanske, men visst blir det ett bättre drama om personen ifråga dör en giftdöd?

Som du ser så blev det butternut squash som räddade mig denna gång, och det gjorde ju ingenting alls. Kanske du minns hur jag ojade mig över denna, den var ju så god. Sen var det inte så många andra saker att hålla koll på. Mjöl, majsmjöl, mjölk, ägg, bakpulver och olja till brödet. Till soppan var det bara pumpa, grädde, s&p och kokvatten. Sen skulle det vara riven ost på toppen, men kan ni tänka – jag glömde osten. Jag vet, hur sjukt är det inte. Jag? glömma ost? Det funkar ju inte…

Här är pumpan i tärnad form. Sen blev den kokt, mixad, värmd med grädde,kokvatten och så lite salt och peppar. Klar.

Sen var det de här bröden. De har nog en liten sweet tooth där borta, för det skulle vara både socker och vanilj i. Eh, det kändes lite sådär. Men jag skulle inte vara en sockerrädd svensk, utan gör man något så gör man det fullt ut. GI’a sig kan man göra en annan dag. Men visst, det kändes konstigt att ha till maten, och nej, jag läste inte fel recept. Dessvärre fick jag inte någon bild på dom, men jag ger er Mumin istället. Fin va? Helt unik, finns inte att få tag på längre. Tjuvgjord. Nej, såklart inte tjuvgjord.

Så när brödet var stekt likt amerikanska pannkakor och soppan var klar, då var det bara att äta.

Sopi di Pampuna och Pan Bati. Gott, lättfixat, inte dyrt, och extremt mättande. Även denna laddning hade räckt till det där hip hop-kollektivet. Äh, gör soppan. Bjud hem några vänner, drick lite vin, gör brödet, eller vilket bröd du gillar, och ha till.

Aruba, de verkar inte ha det helt tokigt där trots allt. God mat, stränder och kristallklart vatten. Kanske skulle ta en charter dit, och bo på nåt härligt resort. Man ska nog ha all inclusive. Verkar ju rätt smidigt.

Annonser

About naddiloo

Inflyttad Smålänning med bas i Stockholms innerstad. Har nyligen kommit på idén att börja blogga, och detta om mat och annat kul. Temat är till en början att testa mat från olika delar av världen, från både kända och mindre kända länder. Kommer skriva om detta och mycket mer, men bara om saker jag tycker är värda att dela med mig av.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s